egentligen är du inte kär i mig, och egentligen är det okej med mig

solen lyser utanför, det värmer igen, utanpå, men inuti känns det fortfarande tomt, det liksom ekar när hjärtat klumpigt bankar fram, det går hjärtfel inom familjen, ibland undrar jag, om jag dör innan 30 av akut hjärtproblem. kommer jag vara nöjd då? kommer jag älskat någon som älskat mig då? det rispar inuti, men solen skiner utanpå och gör märken i huden, solkysst. du vill träffas det känns bra, klara av att koppla bort en stund, skönt att bara snacka strunt. men det enda som dunkar i mitt huvud är håkan hellström och han är nog den enda jag riktigt älskat.
egentligen är du inte kär i mig, och egentligen är det okej med mig
för jag blir aldrig kär i någon
sånt där är slöseri med tid
men jag är kär i för mycket och det gör ont